Hurudan är öbon

Många har beskrivit ”öborna” under åren. Här ett utdrag ur Lantmäteriets beskrivning över Visingsö socken som upprättades 1858:

I avseende på allmogens lefnadsförhållanden, lynne, klädedräkt, boningssätt och plägseder må följande spridda drag antydas: Bland de omständigheter som mest bidrager till att gifva befolkningen en egen och från närgränsande orters allmoge afskild caractär, äro de olika lefnadsförhållanden, som utmärkas folk, hvilka måste tillbringa mästa delen af sitt lif, afstängde från all samfundsgemenskap med sine grannfolk, och till sjös utstå och bekämpa stora beswärligheter och faror på ett oroligt och äfventyrligt watten.

Wid jämförelse med landfolk kunna de med skäl kallas, som man säger, ett folk för sig. De äro till lynnet fredlige och laglydige.

Wid sina besök närmaste sjöstäder vandrar öboen fredligt fram och inlåter sig icke gärna i tal och umgänge med någon annan, än den, med hvilken han köpslagar. För folk i allmänhet synes han hysa misstroende och sluter sig endast till de personer, med vilka han färdas.

En båt med 10 á 15 tunnor last åtföljes vanligen af ett så kallat "båtaläj", bestående af 6 á 8 personer, som äro oåtskiljelige från hwarandra och ofta i gåsmarscher genomtåga stadsgatorne med hwar sin bränvinskagge i handen. Alla mer och mindre vigtiga ärender uträttas af dem alla gemensamt. Ett bref skall t ex inlemnas på posten och genast sättes båtlaget i gång med brefbäraren i spetsen; en annan, som skall köpa en dosa snus eller ett mått kaffe, blir dernäst anförare o s v.

Wid dessa stadsbesök händer det öboen att han öfverlastar sig af rusdrycker, hvilket föranledes deraf, att då fem tillsamman vistas på en båt bjuda alla en hvar sin bränvinskagge och 6 á 8 klunkar, beräknad icke nogare, än att de blifva både för långa och förmånga. Finnes derjemte en krog i närheten och ett annat båtlag anträffas, med hvilket vänskap och brödraskap skall återupplifvas, så händer det en och annan, att han måste transporteras till båten av sitt trogna båtlag.

Öboen har namn för att wara begifven på starka drycker, men det måste vederfaras honom den rättvisan, att han hemma i sitt hus lefver i allmänhet nyktert och detta i sednare tiden, sedan husbehofsbränningen blifvit afskaffad och genom lagstiftningen angående bränvinets tillverkning och försäljning, bättre åtgärder blivit vidtagna.

Ett annat utmärkande drag bland befolkningen är dess höflighet emot så kalladt bättre folk och isynnerhet emot presten och Länsmannen, då höfligheten övergår till kryp.. Dessa tjenstermän och deras påbud och befallningar hålles i mycken helgd, mindre af godvillighet än af osjelfständighet. Men om det wederfares dem någon förment orättvisa, öfvergår lätt fogligheten till ilska och hämndlystnad. -I bredd med en bättre upplysning har äfven sedligheten börjat stiga, ehuru i detta afseende än om mycket hör till de fromma önsk-ningarna.

***************************************************************************************************************

Wilhelm Berg (1839-1915) var född och uppvuxen på Visingsö, där fadern tjänstgjorde som jägmästare och intendent vid Visingsborgs kungsgård. Berg utgav 1885 ”Visingsö jemte anteckningar om Visingsborgs grefskap”, där han beskriver folket på ön så här:

Mer än befolkningen i de flesta andra delar af vårt land, har Visingsöbon skytt umgänget med främmande; giftermål ingår han ej med folk från fastlandet, flyttar ej heller från sin ö, och ser lika ogerna att någon flyttar dit. Detta har gjort att han är nära nog densamme i dag som för sekler tillbaka, åtminstone till tänkesätt och egenheter. Så äro de ytterst förbehållsamma och försigtiga gent emot obekanta, hvarpå som bevis kan anföras, att då sjön tillfryser hålles byastämmor öfver hela ön, för att samråda om gemensamt skydd mot allt ondt, som nu, efter deras åsigt, har en öppen väg från land, och man ser då i kommande och farande utsocknesbor endast skälmar och illgerningsmän. Då en af de senare komministrarne första året tjenstgjorde, kommo en dag, när isen frampå vintern lagade sig till att blifva farbar, ett par hemmansegare fram till prestgården såsom ombud och begärde att han ville hålla stämma till Söndagen derpå; hvarom, var den naturliga frågan - jo, om sjön som håller på att lägga sig och om "vakta" och, hur eget det än var att föra protokoll af sådan anledning, blef dock stämman hållen, och på den saknades icke öfverläggningar eller vigtiga planer rörande försvarsverket, allt till pastorns stora förundran.

***************************************************************************************************************

August Eckerberg var rektor i Högre folkskolan på ön 1920-1949. Han noterar i en bok om Småland från 1950:

"Ute på Visingsö", heter det på fastlandet. "Härinne på öa", säga öborna själva, och deras värld är så klart orienterad i de fyra väderstrecken, att de ej ha användning för höger och vänster. - "Vi tar´na åt sör", heter det om granen som skall fällas. "Kapa en tum i norränden, "ta lite mä östra åra" etc. Missförstånd uteslutna, samarbetet går perfekt.

 

Kontaktuppgifter

Kontakta gärna någon i styrelsen på följande adresser: 

Adress: Visingsö Hembygdsförening, Hamnen, 560 34 Visingsö 
E-post: kontakt@visingsohembygdsforening.com 
Hemsida: www.visingsohembygdsforening.com

Medlemskap

Intresserad att bli medlem? Se information under fliken Om oss



Föreningen är medlem i Sveriges Hembygdsförbund