Lertagen i Tunnerstad

Bakgrund
”Samfälligheten Tunnerstad mfl byars lertag” kan dokumenteras sedan början av 1800-talet och hade som syfte, att delägarna där kunde ta lera för gårdens behov. Markområdet är beläget söder och sydost om gamla lanthandeln på ömse sidor om stora vägen. Det mindre området söderut är ett fornminnesområde, men man vet, att det togs sand från denna mark. Det större markområdet sydost om gamla lanthandeln är idag helt skogbevuxet. Området har ingen fastighetsbeteckning och omfattar ca 15 000 kvm.

Det är idag inte känt hur detta markområde såg ut i början av 1800-talet och framåt, men det är sannolikt att det inte var skogbevuxet eftersom det då hade varit svårt att gräva efter och enkelt transportera leran.

Delägarna i samfälligheten var gårdar i Habovället, Kumlaby, Torp, Tunnerstad och Vrixlösa samt kronan/staten, kyrkan och Visingsö skolegodsfond. Dessa hade andelar i 1/1000 delar utifrån sin marks bärighet/ mantal. Senast kända delägarförteckning är från 1969. Förteckningen upprättades med anledning av att en mindre del av samfälligheten såldes. Dåvarande andelsägare var

1.  Enskilda personer och Visingsö kommun = 701,45 promille
2.  Lantbruksnämden                                    = 17,61 ”
3.  Staten                                                      = 44,95 ”
4.  Visingsö skolegodsfond                            = 134,85 ”
5.  Gränna – Visingsö pastorat                       = 101,14 ”

Dagsläget är med största säkerhet annorlunda. Bl.a. har inte lantbruksnämnden några andelar kvar då dess markinnehav har försålts. Vidare har ett flertal försäljningar skett under åren som gått. Någon helt aktuell ägarförteckning finns inte idag. Till ordförande i samfälligheten valdes 2014 Ingemar Gustavsson, Husgärde.

Det finns också en del lertag på ömse sidor om nuvarande el-ljusspår. Dessa lertag ligger på mark som i öster gränsar till den sydöstra delen av samfällighetens mark. Denna mark kring el-ljussåret har beteckning ”Tunnerstad 1:14” och ägs av Hembygdsföreningen.

Vad användes lera till?
I Sverige, främst i södra delarna, har man vid utgrävningar funnit att lera använts till husbyggnad; lerklining i väggar, lergolv, tätning, etc, ända sedan stenåldern. Under 1800-talet var lera av stor betydelse när man byggde murstockar, ibland med bakugnar. Sedan tillkom alla tegelbruk där man brände murstenar, takpannor, rör, etc.

På Visingsö tycks leran ha använts främst som ett fogningsmaterial. Muraren Tore Johansson har sett att kakelugnar har byggts upp med hjälp av lera, eftersom den var så värmetålig. När många kakelugnar revs under mitten av 1900-talet var det bara att blöta upp leran och plocka stenarna. Han har också sett något gammalt hus med s.k. lerklining i väggarna, dvs flätverk av halm eller vass med inkletad lera.

Om det har bränts lera på Visingsö så har det varit i liten skala för gårdsbehov.

Lertagen
Claes-Erik Johansson berättar, att han som pojke i slutet av 1940-talet fick åka häst och vagn till lertagen och hämta lera. Vagnen hade flak med låga stående kanter. 

Bilderna nedan motsäger inte antagandet, att det har varit skogfritt vid lertagen vid den tid man grävde fram lera. Inget eller få av nuvarande träd verkar idag vara mer än 60-70 år gammalt. Man kan också föreställa sig att man lämnade mark fri från gropar för att kunna köra fram vagnen nära lergroparna och på så sätt underlätta lastningen.

Att lertagen är av skiftande form och storlek beror, förutom att man ville komma nära med vagnen, också på att kvaliteten skiftade mellan de olika groparna. Man lärde sig väl allt eftersom vad de olika kvaliteterna passade till.

Under 50-talet slutade man troligen att hämta lera i lertagen i takt med att ersättningsprodukter kom på marknaden. Mot slutet var det bara till smärre reparationsarbeten leran användes.

Bilderna visar att groparna vår- och vintertid är vattenfyllda medan de på sommaren, beroende av vädret, torkar ut mer eller mindre. De gamla lertagen har med åren fyllts igen och blivit grundare. I en del börjar det nu växa gräs. Men ännu så länge minner de om en gången tid då naturen försåg oss människor med det vi behövde. 

September 2015
Mats Svensson

 

Kontaktuppgifter

Kontakta gärna någon i styrelsen på följande adresser: 

Adress: Visingsö Hembygdsförening, Hamnen, 560 34 Visingsö 
E-post: kontakt@visingsohembygdsforening.com 
Hemsida: www.visingsohembygdsforening.com

Medlemskap

Intresserad att bli medlem? Se information under fliken Om oss



Föreningen är medlem i Sveriges Hembygdsförbund