Brahekyrkan

Arkeologiska kommentarer Brahekyrkan

Platsen runt Brahekyrkan är speciell och där finns spår av mänskliga aktiviteter som är daterade så långt tillbaka som 2000 år. Omkring Kristi födelse låg ett 34 meter långt långhus strax intill kyrkan. Och från den tiden och framåt har ett flertal lämningar från förhistoriska boplatser hittats runt kyrkan som härdar, kokgropar, kulturlager och en brunn. Lite längre fram i tiden bodde troligen en storman i området vid kyrkan eftersom det har gjorts fynd av två så kallade guldgubbar vid arkeologiska utgrävningar. Guldgubbar kallas de folietunna guldbleck, stora som en tumnagel, med inpräglade figurer som ofta återfinns på platser som förknippas med kultutövning, handel och hantverk. Den guldgubbe som var bäst bevarad från Brahekyrkan föreställde ett kärlekspar (se bild nedan), ofta tolkade som guden Frö och jättinnan Gerd. Dessa fynd är från tiden runt 700 e.Kr.

Vid kyrkan och de gravar som vi ser idag har det också påträffats gravar, eller spår av gravar, från äldre tider. När guldgubbarna hittades, vid utgrävningar inne i kyrkan fann arkeologerna också brända ben och spelbrickor av horn, något som visar på att gravar från tiden när asatron rådde har funnits på platsen. Ett annat spännande fynd är en stenhäll (se bild nedan) med ett inristat ormdjur. Det här fyndet är den första indikationen på att man på ön har lämnat asatron och gått över till kristendomen. Hällen kommer från en speciell grav som kallas Eskilstunakista. Det är ett kristet gravmonument och de uppträder ofta vid de allra äldsta kyrkorna. Det är alltså högst troligt att det har legat en äldre träkyrka på platsen, en föregångare till den medeltida stenkyrkan Ströja kyrka. Det finns fler spår som visar på när man övergav asagudarna och det är i form av medeltida, kristna gravar. Det har grävts fram flera sådana vid arkeologisk undersökningar inne i kyrkan och den äldsta var från tiden runt 1000 e.Kr. Hur ser man skillnaden på de olika religionernas gravar? Jo, under asatron brände man oftast sina döda och de fick med sig gravgåvor när de begravdes. I och med kristendomen lade man ner kroppen utan att först bränna den, man lade den i öst-västlig riktning (med huvudet i väster) och det var sällan den döde fick med sig något i graven.

De kristna medeltida gravarna hör troligen till Ströja kyrka, den medeltida kyrka som låg på platsen och som sedan kom att byggas om till Brahekyrkan. Tornet vi ser idag är till exempel från Ströja kyrka, så också dopfunten och dörren in till sakristian. Detta är en väldigt spännande plats. Här har vi en gravplats från järnålder, en trolig tidig medeltida träkyrka, en något senare stenkyrka i Ströja kyrka och sedan en kyrka från 1600-talet, den vi ser än i dag.

Visingsö 2019
Anna Ödeén
Arkeolog vid Jönköpings läns museum


Informationsblad på svenska
Information in english
Information auf Deutch
Brahekyrkan byggdes i början av 1600-talet...
...men det fanns en stenkyrka här redan från 1100-talet. Tornet är kvar från den tiden i förändrad form.
Klockstapeln byggdes 1672 och har 3 klockor varav den stora från samma år tillverkades av en gjutare i Jönköping.
Tornportalen från 1653 med bl.a. greveparets vapensköldar i relief.
Kalkmålningar i taket, predikstol mm.
Kyrkans södra sidoskepp med Brahesläktens tänkta familjegrav i bakgrunden.
Brahekyrkan har ett överdåd av bilder, skulpturer, reliefer och målningar som saknar motstycke i Sverige.
Grav från omkr år 1000 e Kr indikerar en trolig träkyrka före stenkyrkorna. Foto: Jönköpings läns museum
Den funna gavelhällen till en s.k. Eskilstunakista tyder också på att det legat en träkyrka här tidigare. Foto: Jönköpings läns museum
Denna s.k. guldgubbe (stor som en tumnagel) från omkr 700 e Kr grävdes fram 2002.  Foto: Jönköpings läns museum
 

Kontaktuppgifter

Kontakta gärna någon i styrelsen på följande adresser: 

Adress: Visingsö Hembygdsförening, Hamnen, 560 34 Visingsö 
E-post: kontakt@visingsohembygdsforening.com 
Hemsida: www.visingsohembygdsforening.com

Medlemskap

Intresserad att bli medlem? Se information under fliken Om oss



Föreningen är medlem i Sveriges Hembygdsförbund